Ja, jag passar på att skriva lite nu då innan Alice vaknar igen.
Jag håller som vanligt på att plocka och städa vårt grisiga hem. Det blir fan aldrig bra... så fort  jag är klar med ett rum, drar William ut 50% av sitt rum ut i vardagsrummet och så är det bara att börja om... denna veckan vill jag bara ska ta slut. Inte för att nästa vecka blir lugnare precis men... det är påsklov nu och jag mår skit. Ont i halsen, febern kommer titt som tätt och William är så uttråkad att han säger att han ska flytta. För det gör ju inte att man får dåligt samvete eller??

Till mitt försvar har det varit skitväder... igår gjorde vi faktiskt massa skojsigt. Först en promenad till stan för att inhandla presenter till mor och far, sen utflykt med syster och systerson ner till vattnet d'r vi fikade och matade fåglarna. Efter det hann vi bara hem, sen åkte vi spontant bort till vännerna på en fika så grabbarna fick leka. William och Leo är bästisar och går på samma avdelning på dagis, men de har ju inte setts på en hel "evighet" nu när William har påsklov ;) Så det blev en riktigt bra dag :)

Idag vid 6.30 drog Johan iväg på träningsläger till Halmstad. Så nu får man va gräsänka hela helgen. Det ser jag inte jättemycket fram emot faktiskt. Mår ju inte toppen och Alice har en lite jobbigare period nu med nattningen framförallt. Hon skriker sig till sömns i princip, även om jag går och vaggar henne.. Det är inte roligt vill jag lova. Men det känns tryggt att ha pappa hus i hus om man skulle behöva hjälp med någonting. :)

Vi får se till att hitta på når varje dag så ska det nog ordna sig. Älskar ju känslan när man har "rastat" William så han blir sådär naturligt trött och lugnar ner sig när han kommer in.

Men nu ska ni få höra vad som hände häromdan:

William börjar storgråta.
Jag: Vad är det gubben??
W: Det är tråkigt hemma, jag vill flytta!!
Jag: Jaha, men var ska du flytta då?
W: Till mormor!
Jag: Varför ska du flytta till mormor?
W: Jag gillar henne...
Jag: Ja... vad ska ni göra då?
W: Äta frukt.
Jag:okej, Jamen då kommer ju jag och pappa sakna dig jättemycket, när kommer du hem igen då?
W: Sent...
Jag: Okej.

5 minuter senare kryper han upp i mitt knä och säger: "Förlåt mamma för jag skrikte förut. Jag ska stanna hemma."

Underbara unge säger jag bara! :)
Berättade detta för min syrra igår och hon sa att jag nästan kan skriva en bok med allt roligt han säger. Och nu känner jag, ja varför inte. Alltså inte en bok men en liten minnesbok till William och sen samma sak med Alice när hon säger massa kul också. :)

*Tjing